Ullis du undrade om mina hästar har testat mig/oss efter ca två månader. Vad gäller Sudden så började han testa rätt tidigt och det gick alldeles utmärkt för honom att göra det eftersom vi var så gröna *hehe*. Men eftersom han är så snäll så blev det aldrig ett problem. Däremot ridmässigt så tog det flera år at komma förbi en del saker som han la sig till med under det första halvåret tillsammans med oss. Men egentligen spelar det ingen roll för vi lärde oss massor under tiden.
Russe hade vi ju på foder i 9 månader och han är en van uthyrningsponny - med andra ord riktigt duktig på att göra hyss utan att man märker det *hihi*. Bland annat så kastade han av sin ryttare (inte min dotter den gången) och sprang till skogs - det tog många timmar innan vi hittade honom. Det var nog någonstans runt två månader efter vi fått hem honom.
Rasmus ägde vi inte mer än 6 månader och han är ju ganska speciell ... kommer inte riktigt ihåg hurvida han testade. Vad han däremot gjorde, det som sitter mest fast i huvudet är ju hans motvilja mot att bli lastad och all tid jag la ner på att lära om. Jag hyrde en transport i en vecka, ställde den vid stallet och övade flera timmar varje dag. Till slut stod han ju inne i transporten och åt MEN med ett bakben på baklämmen så att man precis inte kunde stänga - smart häst det där :) Tyvärr är han ju fortfarande rätt svårlastad - i alla fall ibland - även om B har fått rätt så god ordning på det. Dessvärre är det så att han går alltid in när Sudden står bredvid men inte om t.ex Kakan eller någon annan häst står där. Liite jobbigt - jag tror B får köpa Sudden av mig också ;)
Den Kakan vi provred och den Kakan vi fick hem var ju två helt olika ponnyer men det tog ett litet tag att komma underfund med. Kanske var det ungefär två månader - jag kommer inte ihåg. Men allt hans testande är lätt att hantera på något vis eftersom han är så liten och vi älskar honom så himlens mycket. Han testar fortfarande ifall vi verkligen är att lita på. Det tror jag han alltid kommer att göra. Eller i vilket fall i många år till.
Zorino då - jag kollade just ett mail jag skrev till hans förra ägare. Jag skrev det 1 månad efter att han kom hem till oss och där skriver jag att "smekmånaden" är över och han testar. Så där gick det lite fortare. Hans testande var enbart ridmässigt, inte hanteringsmässigt. Han är ju som en lobotemerad häst när han ska hanteras - gör VERKLIGEN ingenting, står bara som ett ljus under tiden man håller på. Vilken tur att han inte är så tråkig när det kommer till ridning *hehe*.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
5 kommentarer:
hihi kommer ihåg såååååå väl när han kasta av mig xD
Haha..."lobotomerad" häst...du skriver verkligen så roligt! :)
Fast då föredrar jag nog en lobotomerad häst i hanteringen. =)
Där kan saker bli riktigt farliga om de börjar testa. Läste att hästar testar för att kolla vem som är ledaren...ifall man inte klargjort det från början. Att du inte haft så mycket besvär vid hanteringen kanske också beror på att du varit väldigt bestämd med vem som är flockledare? Jag menar, att stå och lasta en häst in och ut i flera timmar är nog bara ett starkt bevis för det. Envishet är nog ditt förnamn. Haha. Fast det lönade sig ju. Du har ju jättesnälla hästar vid hantering. Men att de testar och grejar vid rídningen kanske inte är så konstigt då det är lättast att slippa undan där. ;)
De är nog rätt bekväma då det kommer till kritan och varför göra mer än man behöver!! ;)
Ullis: Nja jag är nog inte såå bra på det här med att vara "chef" men jag har dels jättebra hjälp hela tiden och dels haft turen med väldigt snälla hästar. Och om vi bortser från Kakan så är det trygga hästar, där det inte blir katastrof om människan inte är så klar i sitt ledarskap. Ju osäkrare häst desto viktigare att man är riktigt tydlig. Jag lär mig varenda dag med Kakan att vara mer och mer tydlig. Där är han en riktig läromästare. Så fort jag är otydlig så blir han osäker och det syns. Så fort jag är tydlig med vad jag vill blir han så glad :)
Vad gäller de andra så det enda som händer om man inte är tydlig nog är att man inte riktigt får det gensvar man hade hoppats på eller så tror man att man fått det och är nöjd ändå *hihi*
Men du är ganska rak ändå i ditt kommunikationssätt, eller har jag missuppfattat dig? Jag kan uppleva via skriften att du är en rak tjej och det underlättar ju major för en häst. Är man rak, så är man också tydlig med vad som gäller. Där har du mycket vunnet. Sedan finns självklart situationer då man är mindre tydlig i... :)
I vilka situationer tycker du att du är mindre tydlig i? Om du har lust att svara, förstås! ;)
Jag tycker detta med kommunikation är så oerhört intressant (yrkesskadad).
Jag är rak och tydlig i mitt sätt att kommunicera - det har du uppfattat helt rätt. Vad jag brister i är mina kunskaper om hästarna - jag har ju inte hållit på så himla länge. Jag kan ta ett exemepel om ligger när i tiden. När vi löshoppar så är hästarna helt lösa inne i ridhuset, vi gör inte som dem gör på "riktigt" - om du har sett det. Utan hästarna får gå lösa och så löslongerar vi dem över hindrena. Detta är ju mycket svårare än riktig löshoppning. När man löslongerar så måste man hela tiden visa med sitt kroppspråk vart man vill ha hästen och i vilken gångart, tempo. Man har också en långpisk till sin hjälp. Här har jag lite problem - jag kan inte riktigt det här språket än och när man ska löshoppa/löslongera Kakan så blir han förvirrad eftersom jag inte är tydlig nog. Men sist nu så gick det bra. Inte nog med att man måste vara tydlig - hästen måste också "ge med sig" och acceptera att jag som står i mitten har kommandot och bestämmer. Det har Kakan lite problem med, han vill gärna vara chef :) Sudden har också problem med det men han blir inte arg. Han bara gör som han vill helt enkelt *hihi*.
Så konklusion - man måste vara rak och det är bäst för hästarna men man måste också kunna "språket" och det där jag brister men jag lär mig ...
Skicka en kommentar