Drömmar

Jag har egentligen aldrig vetat vad "jag vill bli när jag blir stor" ... men när jag började rida så började jag inse att jag ville bli ridlärare. Jag påbörjade utbildningen med att läsa till Hästskötare. Där fick man veta hur man skulle fortsätta. Det kändes motigt att man är tvungen att hoppa så högt för att klara inträdesprovet till nästa steg men med Zorinos hjälp tänkte jag nog att jag skulle klara det också. Sen blev jag dålig i knät och vad som hände sen vet ni ju. Nu har jag insett att någon ridlärare blir jag aldrig - inte på det "riktiga" viset i alla fall. Redan när jag läste till Hästskötare på Strömsholm blev jag irriterad på Sv Ridsportsförbundet. Deras "regler" och sätt att se allt i 500-kg halvblodshäst stör mig enormt. Rid-Sverige är så enormt mycket större än så. När man lär sig hur mycket mat en häst ska äta så är mall-hästen en 500kg tung halvblodshäst, när man lär sig hur man ska leda en häst, lasta en häst, linda benen på en häst så är mallhästen en 500kg tung halvblodshäst. Men alla andra raser, storlekar och typer då ... vad hände med dem och hur hanterar man dom, lindar deras ben, hur mycket äter dom osv osv? Irriterande!
Kanske jag aldrig kan bli en ridlärare som är godkänd i den "riktiga" ridvärlden men jag skulle så gärna vilja ha en liten ponnyridskola - en liten med mest a- och b-ponnyer där riktigt små barn kan få lära sig rida och pyssla med ponnyer. I den världen är inte min utbildning så viktig inbillar jag mig. Det ska bara vara en första anhalt för barnen, innan den "riktiga" ridskolan tar emot dom. För även där har ju Sv Ridsportsförbundet åsikter - lära sig rida kan man ju såklart inte göra förrän man är runt 7 år. A- och b-ponnyer finns nog inte ens med i Sv Ridsportsförbundet värld öht.