lördag 3 april 2010
Fusk ... eller?
De senaste två gångerna jag ridit har jag ridit på jaktkandar och då flyter allt på så himelens lätt. Som jag ser det så är anledningen till det att jag inte behöver ha en ständig diskussion angående farten med goda herrn. Han går i den hastighet (hm konstigt ord) som jag talar om - om det är något så går det möjligen något långsammare än vad man skulle vilja. Men allt man ber om fungerar - skänkelvikningar, skolor, till och med skänkelvikningar i galopp. Till dilemat - det känns som jag fuskar! Jag vet att jag behöver lära mig rida med ett vanligt bett i den takt/fart som JAG bestämmer. Och därför känns det som fusk att ta till jaktkandaret och så fungerar allt. Vad tycker ni? Hur resonerar ni kring bett?
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
4 kommentarer:
Hur har du tyglarna? man kan ju variera lite med jaktkandare, och spänna kedjan lösare och lösare samt ha tyglar längs upp, och på så sätt trappa ner. Är det jaktkandaret rakt/tungfrihet/2delat/3delat?
Så länge du inte BARA rider på jaktkandaret så tycker jag inte det är "fusk". Ibland måste man få känna hur det SKA kännas, och det måste få kännas lätt och roligt, så att man kan hitta tillbaka till den känslan även med vanligt tränsbett sen. :)
Ett odelat med tungfrihet. Han är ju van (åtminstone för 4 månader sedan) vid att ridas på riktigt kandar. Van att ha massa "skrammel" i munnen :)
Åh såg just att jag glömde svara på hur jag har tyglarna. Jag har varierat mig lite. Allra mest har jag haft dem uppe.
Skicka en kommentar