Galopperade över bommar alltså :D
DET ni!!
Först la jag upp dem på sockerbitar och hade lite som förra gången men nu med galoppavstånd ... jag började med att trava över dem och kände mig lite för. Tog lite sats och tänkte - nu styr jag mot bommarna ... men så nej jag vågar inte. Jag var inte ensam inne i ridhuset, min dotter och en annan tjej med ponny var där inne. Dem hoppade och studsade runt de där bommarna som om det vore ingenting men jag vågade inte. Så jag sa till den andra tjejens mamma att jag inte tänkte hoppa något så dem kunde göra vad dem ville med bommarna och sockerbitarna. Hon gjorde två hinder av dem och tjejerna hoppade en stund medans jag dressyrade och kände mig allmänt feg. När tjejerna hoppat färdigt bad jag dottern att ta bort sockerbitarna och lägga ner bommarna på marken. För nu jä-lar skulle här galopperas! Sagt och gjort. Och jag överlevde - konstigt va? Inte bara det - det var skoj också :D
Nästa gång kanske ...
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
8 kommentarer:
Bravo! :D :D Ska vi ha ett par bommar med vid nästa lektion kanske? ;)
Hade förresten helt sjuk träningsvärk efter den korta stund jag satt på Zorino. Snacka om att jag måste börja rida mer regelbundet.
Moa - bra ide! :)
Ja så blir det om man gör ett uppehåll i ridningen - inte muskler man använder annars direkt.
Snyggt jobbat! Vi ska nog få dig över sockerbitarna också sen ska du se ;)
Bra gjort!!!
Alltså, din beslutsamhet är imponerande! Jag kan inte hjälpa det, men människor som trotsar sin rädsla som du gjorde kittlar verkligen mitt intresse och nyfikenhet.
Kanon!
Heja heja, snart ska du se att du kan hoppa med hinderstöd oxå.
huvva, hoppning... :-D
alltså jag är ju inte expert å så men sockerbitar... Som dom skulle sagt i Analyse this,
"this is not a big stretch.."
för en vidunderlig, varesle på omkring 600 kg varav 90% är muskler. En sokecrbit är ju ca 10 mm hög, därpå kommer själva bommen om ca 10 cm... detta är inte svårt för en sån vacker varesle som Zorino...
Det där med att övervinna sig själv det stärker självkänslan. Vad duktig du är! Eller ni, kanske jag skall skriva:)
Hoppas att Emma kryar på sig. Och att ni andra slipper bli sjuka, att huvudvärken ger sig!
Kom och hälsa på, det vore jättekul:D
Skicka en kommentar