tisdag 16 februari 2010

Stereotypa beteenden

När jag nu ändå är inne på detta så tänkte jag skriva lite om detta också. Jag tycker det är så himla otäckt - det är så onödigt. Många hästar drabbas för att vi människor inte har tillräckligt med kunskap om vad en häst behöver, deras naturliga beteenden. Tråkigt tråkigt.

Stereotypi - en beteendestörning hos djur. Existerar endast hos tamdjur, aldrig hos vilda djur.
För att räknas som en stereotypi krävs ett avvikande beteende, till synes utan funktion, som fyller en stor del av djurets tid och upprepas likadant från gång till gång. Hos hästar förekommer stereotypa beteendestörningar såsom: krubbitning, luftslukning, vävning, boxvandring. Mindre vanlig är huvudskakningar och flankbitningar.

Stereotypa beteendestörningar är alltid ett tecken på en allvarlig störning i hästens välbefinnande, eller med andra ord ett viktigt rop på hjälp.

Det finns också några olika andra onormala beteenden som inte räknas som stereotypa - trägnagning, koprofagi (hästen äter sin egen gödsel), hö-doppning (hästen doppar varje tugga av sitt hö i vatten) och dörr- eller väggsparkning. Dessa kallas inlärda störningar. Den stora skillnaden är att om något plötsligt händer - någon ropar högt, något annat högt ljud så upphör den inlärda störningen. Detta sker inte med ett stereotypt beteenden - tvärtom - blir hästen mer stressad ökar beteendet.

Följande faktorer KAN utlösa en stereotypi:
Stress, smärta, kraftig fysisk ansträngning, frustration, otillräckliga möjligheter till sociala kontakter med andra hästar, för höga ljudnivåer i stallet, återkommande frustration på grund av felaktig eller olämplig hantering och magsår.

Vad som är HELT bevisat i mordern forskning är att stereotypa beteendestörningar INTE "smittar" . Dvs om hästen bredvid din häst har ett sånt här beteende så kan inte din häst lära sig beteendet. Däremot kan ju stallrutinerna i just ditt stall vara sådant att det inte är speciellt bra för hästarna och då kan ju även din häst utveckla en stereotypi.

Att förhindra att beteende utvecklas är bra men har det väl gjort det ska man t.ex inte sätta på en krubbitarrem. Om hästen inte längre kan utföra sitt beteende är den helt utlämnad till sin ångest och får inte ens den lindring som beteendet ger i form av lugnande effekt.

För mig känns det oerhört viktigt att se till hur hästen beter sig lååångt innan dessa störningar uppstår. Jag hoppas verkligen att jag har sån insikt i mina djurs värld att jag klarar av att ändra på allt i min makt innan det går så långt. Jag är orolig för Sudden eftersom han äter på boxen men jag vet också att så länge jag ser det och försöker göra något åt det så kommer det inte gå så långt som till krubbitning eller boxvandring.

1 kommentar:

Kristina Warg sa...

Läs min blogg: http://kristinawarg.blogg.se :D