torsdag 6 maj 2010

Tankar en torsdagsmorgon

Jag läser en hel del hästbloggar (jättmånga skulle min man säga hihi) och en del av dem som skriver är hopp-ryttare. Bland hoppryttare verkar det vara helt i sin ordning att rida dag ut och dag in på rätt så skarpa bett medans i dressyrvärlden så MÅSTE man variera sig. Jag undrar jag ... varför det är så?
För några dagar sedan red jag med tränsbettet och blev jättefrustrerad. Han gick emot bettet hela tiden, höjde huvudet upp till himlen och verkade jätteobekväm :(
Eftersom jag känner mig orutinerad och inte VET hur det ska kännas så lät jag en kompis sitta upp och frågade henne vad hon tyckte. Mycket riktigt så tyckte hon exakt som jag - det känns inte bra, vare sig för ryttare eller häst. Dock gav han med sig efter ca 40 min total ridtid, kanske 25 min med mig och ca 15 min med min kompis. Jag hoppade upp igen när jag såg att han inte stretade emot längre och vips så var det ju en helt annan häst. MEN varför ska det vara en dragkamp och ta 40 min? Så kan man ju inte ha det! Med jaktkandaret eller hackamore tar det max 10 min så har man en eftergiven häst som ser ut som och känns som att han gillar läget. Ska det vara så här? Är det mig det är fel på? Min kompis säger att jag måste ta dragkampen och göra den kortare. Men jag vill inte vara hård i handen vilket jag måste. Jag vill veta om det är så här för "alla" andra? Här kommer nackdelarna in - att ha egen häst och aldrig rida andra hästar.

7 kommentarer:

Anonym sa...

Jag kan inte förstå (eller inse) att det ska behöva vara någon DRAGKAMP alls... är hästen OK i munnen, kollad av en riktig hästtandläkare? Den drar ju inte för att det är roligt... jag skulle börja i den änden....

Millan sa...

Nu blev jag nyfiken :D Vem var kompisen, du brukar ju annars vara så duktig på att skriva ut B, E mfla :D

Stina sa...

Nej, det är inte så för alla.
Är tänder och mun kollade ?

Johanna "Tolla" sa...

Jag tycker och har alltid tyckt att man ska kunna rida sin häst i form i alla gångarter, på ett vanliget tränsbett eller tredelat. Sen är det såklart ok om man har ett skarpare bett vid tex uteritt eller hoppning, när hästen kan bli stark.
Ett skarpt bett kan ju vara bra att ta till under perioder med en ny, ung eller "svår" häst men man ska alltid sikta på att använda så snälla bett och andra hjälpmedel som möjligt!

Jag skulle också vilja ta bort kandaret från dressyrtävlingsbanan och ersätta det med ett vanlige tränsbett!

Detta är helt och håller mina åsikter :)

KRAM
Johanna "Tolla"

Ullis sa...

Jag har ingen egen häst och rider således en mängd olika hästar. Jag har aldrig blivit instruerad att ha en dragkamp - tvärtom! En dragkamp vinner aldrig människan ärligt. Att Zorino ger upp efter så lång tid är inte ett bevis på att han trivs med situationen.
Nu har jag inte haft så många "dragiga" hästar trots ett rikt urval. På 10 hästar har jag bara haft en. Så någon förklaring har jag inte. Bara egna reflektioner.

Jag läser också en massa hästbloggar och har noterat likadant som du, att hoppryttare generellt har förkärlek till starka bett.

Mikiss sa...

Kan det inte vara så att för att man faktiskt inte får tävla dressyr (i alla fall inte lägre klasser) med skarpa bett men i hoppning är ju i stort sett alla bett okej.
Dressyr ryttarna måste ju därför "lära" sig rida på tränsbett för att kunna tävla.

En liten tanke bara :)

Ida sa...

Hej P!
Jag är ungefär lika bra på att fundera som du =D älska fundera å hitta nya lösningar!

Själv brukar jag försöka att rida på de "mjukast"möjliga betten beroende på häst... Vissa hästar behöver kanske ha nåt med lite hävstång på ibland och vissa inte alls...
Vare sig hästen behöver "häv" eller inte försöker jag variera. kortare perioder på mjukare bett på stark häst kanske bara en dag i stötet om man säger.
Är hästen Väldigt duktig på att bita sig fast blir de "bling bling"-bett som ja kallar de,de är enkla "tränsbett" med kopparrullar, många delar (ex. waterfordbett) eller ett bett som gör att hästen får något att leka med när den egentligen brukar bita sig fast.
Jag brukar också försöka hitta på en ny uppgift åt hästen precis när jag känner att den läger sig emot bettet, tex. flytta för skänkeln, tagen bakdel eller helt enkelt byta varv på ett mjuk och lätt sätt bara för att få hästen på "andra tankar" samtidigt som den har ett bett som de finns "utrymme att suga ordenligt på"

De är ungefär vad jag brukar göra =)