Jenny-träning

Idag var det dags för hoppträning hos Jenny igen. Men jag var alldeles för ofokuserad under träningen så jag var tvungen att fråga E efteråt ifall det hade gått bra :s
Hon kollade konstigt på mig och undrade ifall jag inte hade sett att det gått bra ...
Hm - ja vad säger man då - att man knappt tittat för att man stått och snackat med andra föräldrar.

Tjejerna hade kul i alla fall - det uppfattade jag.

För övrigt har jag idag varit på ett 10 minuters besök hos en ortoped. Han ställde lite frågor, kände och klämde på knät, frågade hur och var det gjorde ont, skrev en remiss till MR och hann sedan småsnacka lite om Tullinge innan dessa 10 minutar hade gått ...
Vad säger ni om det va? Hihi. Bra att jag fick remiss till MR i alla fall.

Dressyrhästen goes hopphäst

Ja så var det idag. Han uppförde sig så väl både på själva tävlingsplatsen och inne på banan att jag -nästan- skulle kunnat hoppa honom själv. Tusen Tack bästa Mills för att du ville tävla min pärla :)

Dem startade 50cm och 60cm och var felfria i båda :)

E och Kakan startade 60cm och 70cm och var felfria i 70cm. På 60cm fick dem ett stop på sista hindret. Jag tror E kände att hon var klar och det kände Kakan. Idag var det dessutom en ny växel på Kakan - det gick fort :)

Tomorrow

is another day ... och då ska Zorino iväg på hopptävling ... dock inte med mig som ryttare utan med bästa Milli-mulls. Så här såg det ut för några timmar sedan:

Sammanfattning

En fantastisk dag blev det, underbart väder, trevliga människor och en bedårande ponny + glad ponnydotter och den alltid lika fantastiska medryttaren aka extradottern som följde med som stöd. Vem hon skulle följa med och stötta är det därmot inte riktigt klarlagt än ... :D

Det var stor konkurrens på den här tävlingen, det märktes att ridskolorna hade skickat sina allra bästa ryttare och ponnyer och för oss som inte har någon ridskola utan "bara" privatryttare som inte ens känner varandra så märktes det. Av de 9 lagen i gruppen var det bara två lag som inte kommer från ridskola och det var också de två lagen som kom sist. Det var dock trevlig anda på tävlingsplatsen.

Vad gäller dotterns prestationer så är vi mer än nöjda. Förra gången var det "klagomål" från domaren angående för öppen form på ponnyn  - denna gång var det för djup och rund form ...

Bildkavalkad:

Urlastning på tävlingsplatsen. Glad dotter och glad ponny :)

Sådärja - upp och hoppa liten loppa

Klara för start

Inne i collektingring ... nervööös mamma

Så nu är det ponnydotterns tur

Trav
här blev det nerslag på för djup i formen

Trav-volt
samma här - djup i formen och för liten volt

Trav med förlängd steglängd
Dotterns "sämsta" del, hon har jättesvårt med lägning

Vänster galopp
den lätta galopp för själva fattningen men ack så svårt att behålla formen

Fri skritt

Kakans absolut bästa del i dressyren - alltid höga poäng här :)

Halt

Inte så lätt att stå still

Vänster galopp

Rund, fin och mjuk men dock lite för låg i formen och tappar lite bjudning

Slut hälsning

Totalt fick ekipaget 52,22% - inte deras bästa resultat i dressyr men ändå gott nog i den väldigt hårda konkurensen.

Försmak

Det närmar sig

Nu är det inte så lång tid kvar tills säsongens första dressyrtävling. Ponnydotter med ponny ligger i hårdträning inför söndagen. Igår var det ju som bekant hoppning som stod på schemat och idag blev det programridning. Det gick sådär ... alltså själv ridningen i sig var inga problem men det blev lite missar i själva programmet plus det blåste som h-vete där ute på stora volten. Ekipaget avslutade med att öva på hur man känner fel och rätt galopp. Kakan har lätt för att fatta fel galopp i ena varvet och E är känner inte så lätt om det är rätt eller fel galopp. Kakan är duktig på förvänd galopp. Efter ett antal sådana övningar gick dom över till att göra några byten på åttt-volt. I ena varvet gör han det på engång och hur lätt som helst men i det andra är det mycket svårare, men det gick till slut även där :)
Filmtajm:

Jenny-träning

Idag var det äntligen dags för Jenny-träning igen. Som dom har sett fram emot det :)
Det gick bra för ekipaget och på slutet hoppade dom en bana på 80-90cm, vilket motsvarar LB/LA-nivå för en B-ponny. Det är inte dåligt. Dock blev såklart både barn och ponny lite trötta på slutet så det blev en lååång avskrittning idag. Här kommer lite film:

Nyklippt

Om någon undrar varför det har snöat hela dagen så kan jag meddela att jag klippte min häst i morse - så det var ju väntat att det skulle bli sk-t väder ... :(
Han var gudomlig att klippa - rörde inte en fena trots att jag höll på en stund. Inte ens när jag kom upp mot öronen och huvudet brydde han sig - skönt!

Eftersom E ska tävla på söndag "leker" jag ridinstruktör denna vecka och hjälper henne så mycket jag kan varpå min egen ridning blir lite lidande. I och för sig gör det inte jättemycket då jag har rätt ont i knät och jag misstänker att något är fel på Zorino, eftersom han går som en banan när man rider. Jag får helt enkelt ta itu med hans tänder (eller vad det nu är) efter söndag. Jag ska försöka hinna med att rida honom på hackamore i morgon men vi får se. E och Kakan ska iväg till Jenny på hoppträning imorgon så det är lite att göra även utan ridning för min del.

Träning

E och Kakan tränade inför 1a omgången dressyrallsvenskan som går av stapeln på söndag. Jag har klippt lite i filmen. Ökningen igår var bra mycket bättre men men det tar sig.

Mysig måndag

Idag var det dag för heldagsjobb i stallet och en sådan här dag är det 100% härligt att jobba i stallet. Solen har skinit på oss precis hela dagen. På förmiddagen mockade vi i den ena av "våra" hagar och mitt i alltihopa tog vi oss en fika i solen :)
Även lunchen intogs i solen - härligt! Rätt sent på eftermiddagen hade vi fixat klart till alla hästar med påsar, mockning m.m och kunde ta in våra pållar för en ridtur. Vi hade bestämt oss för att först värma upp lite i skogen och sedan rida programridning på utevolten. Skogsturen var kort men helhärlig. Dels var det ju väldigt varmt och skönt och dels var hästarna glada och härligt pigga och framåt. Men när vi sedan kom tillbaka till stallet och gick in på volten var där rätt mycket andra ekipage så någon programridning blev det inte. Vi gör ett nytt försök på onsdag men testar på förmiddagen istället, då brukar vi vara ensamma i stallet.
Redan när jag satt upp och red ut i skogen kändes Zorino sne. Det kändes lite som att sitta på en banan. Jag ägnade nästan hela ridpasset åt att försöka komma åt högersidan ... men jag lyckades inte. Jag ska be min tränare rida honom i veckan som kommer och känna om hon kan komma åt det. Vet inte ens riktigt vad det är jag känner men när jag går rakt fram så är han böjd åt vänster (på helt lång tygel) och går inte på två spår utan typ tre eller till och med fyra - INTE bra! :(

Allsvenskan ponnyhopp div III - 1a omgången

Så var det dags. Klockan ringde 06.00 i morse, vi var i stallet strax före sju och morgonfodrade alla hästar. Kakan fick stå på gången och äta sin frukost medan vi, jag, ponnydottern och medryttaren aka extradottern (idag tävlingsskötare) pysslade om, fixade, donade, putsade och hade oss. In med allt i bilen och lastade hästen. Vi var på tävlingsplatsen vid strax före åtta.
Ponnydottern startade som nummer 6 totalt, det var fler strukna från gårdagens listor men också några efteranmälda. När hon kommer in på banan håller jag på att få hjärtslag, mitt hjärta slår så hårt att det borde ha hörts över hela tävlingsplatsen ...
Det gick strålande hela vägen i mål MEN två tidsfel drog hon på sig. Se där fick hon för att hon red så prydligt och fint med bra vägar och allt :(
Hon blev i alla fall strålande nöjd och glad eftersom förra året var som det var med diverse stop och medföljande uteslutningar.
Vi slängde in Kakan i transporten och lät honom stå och tugga lite hö. Under tiden gick vi för att kolla på några av ponnydotterns kompisar som också var med idag.
Efter flera timmars väntan samlades laget, vi fick våra schabrak och tejerna gick den nya banan tillsammans med varandra och lagledaren. Sedan var det dags att sadla på inför lagtävlingsklassen. Jag, som hade stått på läktaren under tiden ponnydottern värmde upp igen, såg de ena ekipaget efter det andra bli uteslutna på exakt samma hinder. Tyvärr gällde det även ponnydottern. Hon var trött, Kakis var trött och något konstigt var det med det hindret för även många efterföljande ekipage vägrade ut sig på samma ställe.
Vi är ändå helt och hållet nöjda med dagen. Dom var verkligen jätteduktiga - ponnydottern och hennes ponny! Stolt ponnymamma! Nu laddar vi om inför nästa söndag - allsvenskadressyr div III på Huvudsta.

Tillkännagivande

Den 1 maj är Sudden inte längre min häst :(
Han säljs till nuvarande fodervärd - Sofia :)

Som ni ser är jag både glad och ledsen. Otroligt glad och tacksam över att Sofia vill ha honom. Och samtidigt jätte-jätteledsen över att han inte längre kommer vara min. Ridmässigt är jag helt klar med honom känns det som men känslomässigt så känns det jättetomt och tråkigt. Men jag är till 100% övertygad om att Sofia är exakt rätt för honom just nu. Vi har dock kommit överens om att om hon vill sälja honom innan han dör och om jag då har en gård så köper jag tillbaka honom och låter honom komma hem till mig och leva sina sista år hos oss. Det är det jag hoppas på!

Men som sagt han kommer få det jättebra och till en början så försvinner han ju inte ens från min närhet utan Sofia låter honom stå kvar på vårt stall.

Ullis - Hävstångseffekt

Hävstångseffekt får hästen att dra ner huvudet och in med nosen mot halsen. Det är just detta som i alla fall inte jag vill ha - det jag vill åt med jaktkandaret är just den bromsande effekten det bettet har på min häst.
Nackdelen med hävstångsbett är just att det "tvingar" hästens huvud neråt-inåt utan att hästen kanske egentligen är redo för det. Plus att det kan bli lite väl mycket inåt, fast det går ju iof att reglera rätt så lätt. Hästens huvud ska inte gå bakom lodplan vilket det lätt gör med hävstångsbett, det kan se ut som hästen knäppt av och krupit bakom hand.

Så här

ser mitt jaktkandar ut:

Förlåt

Glömde - alla foton neda är tagna av BC ...
Förlåt!

Om ni undrar

över den sista bilden i sviten så - Ja, jag övade programridning. Nej, jag är inte mogen att tävla - men det är ändå kul att "leka med tanken".

Den dagen man får tävla på ett jaktkandar i dressyr så då lovar jag dyrt och heligt att jag kommer stå först i kön. Men det lär också vara den dagen då det infallet åtta tisdagar på samma vecka - så jag behöver nog inte oroa mig så där värst jättemycket för att vara tvungen att infria mitt löfte.

Bildbomb

Ursäkta dåligt språk men nu är jag arg!

Idag har jag varit i Skärholmen. Det har blivit ett mycket trevligt köpcentrum MEN det finns ett stort problem. Dessa j-la försäljare som står med sina mobila affärer. Jag blir galen. Inte nog med att dessa bedrövliga människor (jag hoppas ni förstår att det INTE är ett personligt påhopp) ringer stup i kvarten och försöker sälja sina prylar - nä nu står dem inne i köpcentrum också och fullkomligt överfaller en när man strosar omkring. Det är oförskämt tycker jag. Jag vill inte bli påhoppad med diverse erbjudanden som i slutänden ändå ALLTID är en dålig affär. Jag vill själv välja vilken affär jag ska gå in i. BEDRÖVLIGT!!

Maskar

Ikväll har jag och B varit på en föreläsning om "Hästens parasiter" på kliniken i Stav. Det var intressant även om jag inte direkt lärde mig något nytt så är det ju alltid bra att repetera kunskap. Dessutom fick man lämna in träckprov för 100:-/häst (max 3 hästar) så det var ju toppenbra. Både Kakan och Sudden brukar ha mask medan jag ju såklart inte har en aning om hur det brukar vara med Zorino. I vilket fall, vi fick resultaten direkt efter föreläsningen och Kakan klarar sig i år medans både Sudden och Zorino behöver avmaskas. Han som höll i föreläsningen berättade att 1 av 5 hästar har mask regelbunden och således 4 av 5 ligger oftast under 200 epg. Konstigt - jag har tre hästar och två av dem vet jag har mask regelbundet ... skulle inte alls förvåna mig om det är likadant med Zorino. Typiskt!! B´s hästar hade som vanligt 0.

Jag har jätteproblem med knät igen och kan inte rida. I onsdags åkte jag häst, barbacka i skogen en sväng. Då mötte vi två andra hästar, eller egentligen mötte vi dem inte, vi skymtade dem en bit bort och Zorino blev helt vild. Studsade runt så jag blev tvungen att hoppa av. Jag vill absolut inte ramla av och eftersom jag satt barbacka så vet jag ju hur lätt hänt det är. I vilket fall så lugnade han ner sig så jag kunde hoppa upp igen men det tog en stund. Jag fattar inte alls varför han blev så upprörd, det var två hästar och deras ryttare, från vårt eget stall ... :s

I dag fick min lilla pålle vila eftersom mitt knä inte är okej. I morgon vet jag inte hur jag ska göra ...

Inte så bra

Träningen var inte så bra, tränaren var inte så bra, ridhuset var inte så bra, underlaget var inte så bra.

Inte så bra - kvällen har gått i -intesåbra-tecken.

Kakan skötte sig däremot bra och det gjorde ryttaren också. Alltid något att vara glad över.

På söndag startar E som nr 4 av b-ponnyerna och det är 4 a-ponnyer före ... så hon startar som nr 8 med andra ord. Jag tror klockan hinner bli ca 9.20 innan hon startar. Så kanske vi åker från stallet vid 7.40 ungefär. Det tror jag blir bra. Och så fixar vi så mycket som möjligt kvällen innan och behöver inte vara där jättetidigt. Kakis kan ju äta sin frukost i transporten när vi väl kommit fram. Då behöver vi bara borsta och sätta på transportskydd när vi kommer på morgonen - tar typ max 10 min. Det betyder att vi kan åka hemifrån 6.50 - inte helt okristligt tidigt. BRA :)

Lagträning

Ikväll är det lagträning för ponnyhopp. Det ska bli kul.
Kommer just på att jag inte har berättat hur det gick med laget, jag berättade ju att jag blev så besviken. Jag skrev ett mail till lagledaren och förklarade hur jag tänker och att jag är missnöjd. Varpå hon skickade ut frågan till alla föräldrar. Alla utom en höll med mig så då ändrades uttagningsprinicpen för laget MEN sen fick lagledaren reda på att vi fått med två lag så då får alla ändå rida. Så för närvarande är vi 5 st ekipage i varje lag.
Ikväll är det träning för en tränare som E aldrig har träffat och hon är lite nervös. Men det kommer säkert gå jättebra. Både hon och Kakan är så duktiga så det ska inte vara några problem.
Min pålle får vila idag - skönt för honom. Inatt sov han utan täcke för första gången. Också det himla skönt iom att han har lite skav på bogarna. Vi har runt 10-12 grader inne i stallet på nätterna och då behöver ingen häst något täcke egentligen. Han har haft ett tunt bomullstäcke i några veckor nu så det gjorde nog varken till eller från.

Fredag - måndag

och inte ett endaste blogginlägg ... jösses vad har jag egentligen sysslat med. Jo i fredags hade vi invigning av våra nya, fina soffor. Vi hade fam S över på drink med tilltugg för att fira att sofforna kommit.

I lördags var det stallet på em för vi typ sov bort hela fm *hihi*. Jag red på utevolten tillsammans med B och Rasmus. Det regnade lite smått på oss men inte farligt. Det blev ett ridpass med vanligt bett och en hel del "bråk". Jag känner mig som värsta sortens hemska människa. Det är en kamp hela tiden och så kommer några minuter då och då under passet där han bär sig och jag inte sitter med 100 kg huvud i armarna. Vem kom på att man ska rida med lite skrammel i munnen - min häst är i alla fall 100 gånger mer nöjd med mig som ryttare när han har mycket skrammel i munnen och slipper mina vidriga händer. Så känns det i alla fall just nu!

I söndags blev det massor med pyssel hemma och på tomten och stallet på em. Jag och Emma red på utevolten. Emma hoppade och jag fortsatte kämpa med min häst. Kanske, kanske det blev några fler minuter med nöjd häst denna gång ... men jag är långt ifrån säker.

Som tur är så hade jag idag en helt underbar ridtur i skogen tillsammans med B och Rasmus. Vi red i alla gångarter i ca 1 timme i solskenet. Helt underbart!!

Tävlings-säsongen inledd

Filmtajm

Borta-träning

Igår lånade jag ut min fina pålle till en vän. Hon rider på ridskola och i en specialdressyr-grupp. Så på kvällskvisten (när alla andra i stallet redan åkt hem) lastade jag min häst och åkte iväg till ridskolan. Som hästskötare fick jag med mig bästa Mills. Väl där sadlade vi på och räckte över tyglarna till den väntande ryttaren. Sedan blev det hårdträning i en hel timme.
Zorino hade aldrig haft denna ryttare på sin rygg, han hade aldrig varit på den här platsen och är inte van vid att ridas omkring tillsammans med 7 andra hästar/ryttare samtidigt. Man skulle kunna tro att detta ska få honom att i alla fall höja på ögonbrynen (om nu hästar gör sånt - men ni fattar) - men icke, inte min finaste lilla Zorino inte. HELT lugn, cool och avslappnad hela tiden. Det var så himla kul att se. Jag tror inte jag behöver vara orolig över framridningsbanor i framtiden i alla fall ;)
Träningen gick bra, Zorino skötte sig, ryttaren tyckte om honom och red honom jättebra trots att hon som sagt aldrig ridit honom förrut. Men så har hon ridit många olika hästar i över 30 år också :)

Något annat som var fantastiskt kul var att jag fick träffa en blogg-kompis IRL. Jag följer bloggen - Varannan dag eller oftare - och har så gjort ett bra tag. Hon följer också min blogg och efter ett tag kom vi på att vi har gemensamma bekanta och gemensamma "områden". Så min vän, ryttaren, skvallrade att jag och Zorino skulle komma igår. Jätte-jättekul att träffa dig!! :D

Bilden är inte jättekul men det blir helt enkelt inte bra bilder inne i ridhus!

Presentation nr 3

Nu har vi kommit fram till ponnydottern. Hon är född 1998, hon blir således 12 år. Hon skulle precis fylla fem när hon började rida på en ridskola här i närheten. Där red hon sedan i 5 år i samma grupp med nästan samma barn. Det var roliga år och det var då ponnymamman kom på att rida är nog rätt kul. Ponnymamman började på samma ridskola som ponnydottern.

När ponnydottern precis skulle fylla 8 år köptes Sudden. Strax därpå blev ponnydottern medryttare på en liten shettis vid namn Filur (och en riktig filur var han). Han var en shettis ... en riktig shettis, envis och viljestark men ändå så otroligt gosig. Han var dock ganska så liten i växten så snart insåg ponnymamman att ett lite större djur nog skulle vara att föredra. Då kom Russe in i bilden, Russe hyrdes under 9 månaders tid och lärde ponnydottern vääldigt mycket. Framför allt lärde sig ponnydottern att vara envis och viljestark och såklart att hålla balansen och att det är okej att ramla av. Strax innan de nio månaderna var till ända köptes en egen ponny till ponnydottern - Rasmus. Rasmus var ytterliggare lite större - en c-ponny. Det visades sig dock rätt så snabbt att Rasmus inte var något för ponnydottern och då såldes han till en annan tjej i stallet. Istället kom Kakan in i ponnydotterns liv och sedan fanns inte plats för någon annan ponny!

Ponnydottern är väldigt hängiven djur i allmänhet. Ponnymamman drömmer om att ponnydottern ska bli veterinär ... men är inte säker på att ponnydottern är riktigt så inne på det.
Om ponnydottern fick som hon ville skulle hon ta hem varenda skadad liten varelse som hon fann på sin väg. Hon kollar nästan endast på Animal Planet på tv, helst Djurpolisen. För övrigt är hon en oftast glad och sprallig liten tjej med glimten i ögat och huvudet på skaft.

Besviken

Jag är jättebesviken. Fick nyss ett mail från lagledaren i E´s allsvenskalag. Det var anteckningar från mötet, där jag inte kunde närvara. Det finns 9 ekipage anmälda till laget men bara 4 rider i varje omgång, det är 3 omgångar. På mötet beslutade man att ta ut laget genom att låta de 4 ekipagen som gjort bäst ifrån sig på förklassen rida i lagklassen.
Förra året var jag lagledare för det här laget - jag såg till att alla anmälda fick rida minst en gång. Så valde jag ut laget.

Jag har inte beslutat mig för om E verkligen ska vara en del av laget eller inte. Det beror lite på hur besviken hon blir. Vi kan åka på varenda tävlinga ändå och vara med i förklassen - så får hon ändå tävla men jag känner mig tveksam till om hon ska vara med i laget ...

En bild

Fick precis en bild av Moa - åh den måste jag bara lägga ut här

Moa-träning

var det dags för idag. Jätte-jätte länge sedan men äntligen klaffade allt. Trots snöblasket som förvandlade den vackra vår-världen till en vidrig vinter sådan så bestämde jag mig för att rida på utevolten. Det är så pass mycket bättre med plats att det kan vara värt lite klaffsande. Jag fick börja med slutor längs långsidorna. Gå in i slutan i lååångsam skritt, övergång till trav och sedan några skrittsteg på slutet. Det gick ganska bra. Han var lite långsam i reaktionerna men det blev bättre efter några andra övningar på volt mittimellan. Vi höll på rätt länge med de här slutorna och sedan gick vi över på en liknande övning på volt. Tagen bakdel på volten och övergångar mellan skritt och trav. Detta gick sådär.
Sen var det galopparbete och då var jag redan trött ... hehe. Men jag fick i alla fall till det rätt så bra i högervarv. Först galopperade jag på en stor volt och sedan en liten volt inne i volten - vartannat varv. Sedan ville Moa att jag skulle svänga "fyrkantigt", ta med mig framdelen istället för att ställa honom och svänga. Det gick bra, när jag väl fattat vad jag skulle göra. Eftersom jag har svårt i vänstervarv så fick jag först göra en lite annorlunda övning där. Men när Moa tyckte vi varit duktiga och ville avsluta så bad jag om att få prova att göra den "fyrkantiga" svängen även i vänstervarv och det fick jag ju såklart. Det gick det med :)
Två saker kan jag i alla fall konstatera - dels är det möjligt att galoppera på väldigt små volter på denna utomordentligt fina och duktiga häst och dels är helt klart ryttaren (det vill säga JAG) som sätter begränsningarna.

I flera dagar nu har jag känt mig så peppad och det går jättebra just nu i ridningen. När jag ridit klart vill jag inte annat än pusta en liten stund och sedan hoppa upp igen och göra mer ...

Presentation nr 2

Under lite mer än tre år bestod teamet också av den tonåriga medryttaren. Tonårigen som faktsikt inte ens var tonåring då hon började som medryttare (bara 12 år). Jag kommer så väl ihåg den där första dagen jag förstod att hon var intresserad av min häst. Plötsligt satt hon bara där på kanten till boxen och balanserade. Pratade först lite om ditten och datten och sa sedan helt frankt - jag kan hjälpa dig med Sudden om du vill. Och på den vägen är det kan man nog säga. För inte så länge sedan sa medryttarens mamma till mig att hon var glad över att hennes dotter fått lära sig så mycket på Sudden och tillsammans med mig. Men som jag också sa då, i början var det nog tvärtom - medryttaren lärde mig. Vi har helt enkelt lärt av varandra under årens lopp. Sedan dröjde det inte så där värst länge innan jag mer såg henne som en extra dotter och en storasyster till dåvarande bara 8 år gamla ponnydottern. Vi har haft så otroligt mycket roligt under de här tre åren och inte bara i stallet. Numera är hon ju snart 16 år och har haft egen häst i ett helt år så nu är hon "bara" extra dotter och fortfarande en väldigt viktig del i vårat liv. Hjälper alltid till, ställer upp i vått och torrt, är rolig och helt enkelt förgyller livet i stallet.

Appråpå det här med presentationer

Jag har ju, tidigare ägnat lite spaltmeter åt att presentera mina hästar. Häromdagen kom jag på att det kanske skulle passa att presentera teamets mänskliga delar också. Teamet (inte längre men under mina 3 första hästår) bestod av: ponnymamman, ponnydottern och tonårig medryttare (numera extradotter). Ponnymamman får bara en liten del av presentationens spaltmeter för hon tar ändå upp så himmelens mycket plats här.
I vilket fall - ponnymamman är 38 år fyllda, gift med VÄRLDENS BÄSTA man och har två väldigt fina barn. Dels ponnydottern och dels en mycket fin son som är 13 år. Hon har varit tillsammans med sin man ända sedan Dacke dog (eller möjligen lite längre än så) ... eller tja i vilket fall i 18 år, känt honom i mer än 30 år och varit gift i snart 13 år.
Tillsammans, hela familjen, bor dem i en fin liten förort till Svedalas huvudstad, i ett hus som dem "själva" byggt år 2000. I huset bor också, förutom ett gäng dammråttor som flyttat in för gott, dvärgväduren Herr Morris och hans "fru" hermelinen Amy och även hamstrarna Piff och Puff. Ponnymamman jobbar som webbmaster och fotograf på deltid och på deltid som stallpersonal där hästarna bor. Ponnymamman trivs utomordentligt väl med det!

Resten av teamet får egna inlägg med presentationer ... kanske senare idag eller imorgon.

Åh så kul

Äntligen var det dags för lektion igen - åh vad kul :)
Inte nog med det - jag fick rida utomhus på vår stora volt i strålande solsken och ca 10 plusgrader också. Jösses vad nice!
Jag började med att checka av med Annelie att hon tyckte det var ok att jag red med jaktkandaret. Det tyckte hon. Jag hann med att skritta fram och värma upp lite grand innan Annelie kom ut.
Först bad hon mig kontrollera om han var mjuk och följsam i halsmusklerna och så övade vi lite på att han skulle tycka det var ok att gå lågt i övergångarna mellan hö och vä varv. Andra övningen bestod i att skritta utan att han gick över i passgång och därifrån fick jag sedan minska och minska men öka drivningen så att bakbenen kom igång. Detta var bra svårt men åh så kul eftersom man känner resultat. Det svåraste var timingen så att jag inte bromasde för mycket så det blev stop och nästan lite bakåt. Men i vanlig ordning fick jag bra hjälp och kunde till slut känna att jag kände när det var på väg att bli stop. Vi höll på med detta rätt länge och det var lite lättare i hö varv.
Sen fick jag gå över i trav och göra exakt samma sak. Det var både enklare och svårare. Jag har lärt mig ett nytt begrepp idag - balanstrav. Det blev en hel del balanstrav idag. Innan idag hade jag nog trott han gick i passage men nu vet jag skillnaden ... fast jag vet förstås inte skillnaden i hur det känns men i alla fall teoretiskt.
Efter detta moment fick jag öva på igångsättning från skritt till trav UTAN att han passade i skritten eller slängde upp huvudet. Otroligt svårt. Detta gick bättre i vä varv. Inbakat i detta fick jag öva på att öka och minska traven. Först fick jag inte till ens den lilla ökningen men efter ett par varv så fungerade även detta hyffsat.
Sedan var det dags att galoppera och jag tycker ju att det är den enklaste av hans gångarter då jag hinner med men idag var det jobbigt. Jag skulle först skritta, hitta en BRA skritt, aktivera honom, göra en fin ingångsättning till trav, hitta en bra form, göra en bra galoppfattning och sedan öka lite och därifrån minska, minska, minska nästan ända tills han bröt av. Och det var just det momentet som var svårast. Detta gick det bäst i hö varv. Sedan var timmen slut ...

Det var en väldigt trött matte som sedan ägnade en låång stund åt att skritta av och när vi kom in i stallet så såg man även att det var en rätt så trött häst. Fast han såg grymt nöjd ut, han såg jättenöjd ut hela ridpasset till och med när jag pressade lite! Jag tror han tycker det är kul att det börjar hända lite och att jag inte bara sitter där uppe och "åker häst".

I morgon hoppas jag min andra tränare kommer och har lektioner. På onsdag är det återigen dags för lektion för Annelie men då ska jag rida på vanligt bett och öva på helt andra saker.

På tisdag ska Zorino få åka iväg till Botkyrka och ridas på lektion av min kompis Å. DET ska bli jättespännande tycker jag. Jag älskar att se min häst ridas av duktiga ryttare.

Fusk ... eller?

De senaste två gångerna jag ridit har jag ridit på jaktkandar och då flyter allt på så himelens lätt. Som jag ser det så är anledningen till det att jag inte behöver ha en ständig diskussion angående farten med goda herrn. Han går i den hastighet (hm konstigt ord) som jag talar om - om det är något så går det möjligen något långsammare än vad man skulle vilja. Men allt man ber om fungerar - skänkelvikningar, skolor, till och med skänkelvikningar i galopp. Till dilemat - det känns som jag fuskar! Jag vet att jag behöver lära mig rida med ett vanligt bett i den takt/fart som JAG bestämmer. Och därför känns det som fusk att ta till jaktkandaret och så fungerar allt. Vad tycker ni? Hur resonerar ni kring bett?

Skojigt

Sist vi tömkörde, jag och B, tog B över båda hästarna medans jag krattade ridhuset efteråt. Då såg det ut så här:

Nu struntar jag i det här

Knät har inte blivit ens det lilla bättre så nu struntar jag i doktorns order om att ta det lugnt. Jag ska rida idag! Ja jag vet jag är dum men hur motiverat känns det att sitta som en degklump i soffan om det inte ens hjälper. Ja jag fattar att det inte blir bättre av att rida heller MEN kanske blir det inte sämre heller ...

Igår fick jag hjälp med Zorinos motion av snälla S. Hon och B var först ute i skogen och galopperade på Bergavägen. Rasmus fick spelet och skenade iväg - varpå Zorino hänger på (såklart!) men det gick ju bra det med. Hem kom dem men sedan väl hemma inne på stora volten blev tydligen Zorino rädd för något och hoppade till och S ramlar av ... varpå B också ramlar av. Hahaha knäppa hästar - som tur var gjorde ingen illa sig.

Slå ett slag för

Återigen måste jag göra lite reklam för min kära bror och hans enorma engagemang för naturen.