Torill

det här är för dig. Kolla vad jag hittade:

Renskinn till hästen

Skojig skogstur

Idag red jag ut tillsammans med B/Rasmus. Vi skulle göra om det skojiga från förra veckan, då vi tog en liten galopp. Redan när sadeln kom på märkte man att Rasmus visste att vi skulle ut i skogen. Han gick med ivriga steg ut ur stallet. På lämpligt ställe fick B och Rasmus vara först och så galopperade vi en kort sträcka. Det var så skojigt så vi gjorde det igen på samma ställe - hihi. Som värsta småbarnen - vända och ta samma galoppsträcka igen men men skoj var det :)
På vägen hem hade B bestämt att hon skulle plocka granris - som hon sätter upp i boxen varje dag åt Rasmus. Hon hade med sig en blå ikea-kasse för ändamålet. Förra gången gick det jättebra för henne att hoppa upp igen och hålla kassen i ena handen. Men denna gång ville det sig inte så jag fick bära hem kassen. Och snälla Zorino tyckte inte det var något att bry sig om alls trots att kassen var full med granris som petade honom i bogen varenda steg.

Nu har den sjuka hästen som bröt ena bak-kotan fått komma hem till stallet igen. Hon är opererad, ett antal skruvar i benet och en stelopererad led. När hon reste sig på uppvaket rev hon upp ett stort jack i ena frambenet som fick häftas ihop. Så nu står hon där i sin box med tre lindade ben varav det ena är jättestort - gipset.

Ganska mycket

Ja här har det varit tyst ett antal dagar nu men det har sina randiga och rutiga. På onsdagen löshoppade vi några av hästarna och det hade jag tänkt lägga upp en liten film på här men se, det gick inte ... av någon outgrundlig anledning.
På torsdagen var det då dags - äntligen! - som vi har längtat ända sedan förra året - GHS Göteborg Horse Show :D. Avfärd från tullinge - 06.00 - framme i göteborg 11.00. Vi gick på mässan och såg lite show HELA dagen och åkte hem igen vid 19-tiden på kvällen. Det var inte den roligaste kvällen/natten att köra hem. Snön hade fallit över göteborg och stora delar av hemvägen nästan hela dagen så det var plus-minus 0 och snömodd hela vägen hem :(
Mässan var skoj - i vanlig ordning, lite folk på torsdagen. Massor med bra priser på roliga saker :)
Detta kom med hem:
* Ylletäcke till Zornio (svart och grått)
* Tre schabrak (två till mig och ett till Emma)
* 2 st 4-pack benlindor (ljusblå och marinblå)
* en ny ryktväska (Escadron grå och lila)
* regntäcke till Zorino (Amigo i den fina nya gröna färgen)
* Broderad grimma till Zorino
* Broderad grimma till Kakan
* Grimskaft till Emma å Kakan
* Blåa ridhandskar till Emma
* Back on Track- långkalsonger till mig själv
* Tretorn-stövlar till mig själv, svarta
* 5 st Kolla-masken
* 4 st boots
* 2 st bandage-paddar i stl som passar Zorino

Vad gäller stövlarna så har jag önskat mig dem länge, länge men tyckt att dem är alldeles för dyra. Men eftersom Tretorn snart släpper sin nya modell så vill ju alla butiker sälja iväg befintliga ... alltså mindre än halva priset = dem kom med hem till mig :D

Vi kom inte hem förrän miss-i-nassen. På fredagen när jag vaknade hade jag ont i huvudet men det kändes ändå rätt okej. Vi åkte ut till stallet på eftermiddagen och då började min huvudvärk bara bli värre och värre. När jag kom gick jag raka vägen i säng och låg sedan däckad i migrän fram till 12-tiden idag :(

Dagens ridpass var vääldigt roligt. Dels var det väldigt länge sedan jag red ordentligt och dels gick det verkligen bra. Min tränare tycker/tror att Zorino kanske har något som stör i munnen så jag har bestämt mig för att åka iväg till en tandläkare, så snart jag kan få en tid. Under tiden blir det till att rida med Hackamore så mycket som möjligt. Han kändes mjuk, fin, avslappnad och glad. Det var såå kul att rida igen!

Jobbigt jobbigt jobbigt

Igår hände det en väldigt allvarlig olycka med en av hästarna i stallet. Ägaren tömkör, hästen gör ett bocksprång och hoppar sedan på tre ben. Raka vägen till Ultuna och det visar sig att hästen har en allvarlig fraktur i en bak-kota. En del av kotan har förflyttat sig in i leden :(
För att fixa detta måste man alltså gå in och skruva fast den delen och samtidigt steloperera leden.

Så nu väntar hon på operation ... stackars hästen och stackars ägaren :(

Tävla och vinn :D

Var med och tävla här!

Så trist

Jag är sjuk å kan inte rida ... jag blir så himla frustrerad! I fredags och igår fick Zorino vila eftersom jag är så dålig. Idag ska världens bästa Sofia rida min stora skrutt - tusen tack för det. Nästa veckas planering ser ut somså:

Måndag: försöka övertala bästa B att rida min lektion istf mig (hoppas hoppas hon vill och kan)
Tisdag: longera i djupsnön (det kräver inte så mycket av mig så jag hoppas jag klarar det)
Onsdag: löshoppning
Torsdag: Moa har lovat rida igen

Sen hoppas jag verkligen att jag orkar rida igen. Jag är förkyld men har också jätteont i de övre luftvägarna när jag andas så det känns lite viktigt att försöka låta bli att bli anfådd.

På torsdag måste jag vara frisk för då ska jag, B och E åka till Göteborg Horse Show. Det ska bli jättekul.

Lugnt

Ovanpå den lilla magkatarren så har nu också en liten förkylning hittat vägen till mig :(
Snälla Moa (min tränare) tog hand om Zorino idag och jag hade goaste Sudden att bry mig om. När vi kom till stallet så hade Moa varit snäll och mockat inte mindre än 3 av 5 boxar - inte illa - lyxigt :)
Vi fixade allt färdigt och gav oss ut i skogen. B på Rasmus, jag på Sudden, Moa på Zorino och E på Kakan. Det blev en mycket trevlig liten tur och på vissa ställen på vägen hem var snön riktigt djup, vi gick på ställen där ingen gått före oss.
En lite kort galopp blev det också - B hade fått för sig att det var dags för det i igångsättningen för Rasmus. Det gick strålande bra, han fattade galopp av sig själv och han var glad och framåt.

På vägen hem hände något hemskt däremot. Vi hade, redan i stallet fått höra att grannstallet (en ridskola ute vid stora vägen) hade haft 7 lösa häster som hade sprungit vid stora vägen. Vi undrade såklart hur det hade gått och hoppades ingen blivit skadad. I bilen på vägen hem såg vi att en hästkropp låg vid sidan av vägen och bredvid stod en polisbil. Så då fick vi svaret på hur det hade gått. Usch och fy!!! :(

Löshoppningsdags

Idag var det dags för löshoppning. Kakan och Zornio fick det bli. Kakan var först ut och han tyckte det var enormt kul när han väl kommit över det jobbiga att B skulle bestämma var, när och åt vilket håll han fick springa ;)


Efter Kakan tog jag ut Zorino och han tyckte också det var enormt roligt. Jag tog först longerlinan för jag ville inte ha en upprepning av hans senaste eskapad lös i ridhuset. Men efter ett par hopp-rundor så kändes han ändå så pass "lugn" att jag vågade släppa honom helt. Det gick jättebra men precis efter den första filmen så brallade han loss ordentligt. Som tur var det bara att ptrooa lite på honom så kom han in till mig i mitten. Jag vet inte riktigt hur mycket han har fått gå lös omkring sina förra ägare men idag kom han in direkt till mig, såfort jag lät honom sakta av och "släppte" honom. Inget eget brallande omkring - bra :)

Stereotypa beteenden

När jag nu ändå är inne på detta så tänkte jag skriva lite om detta också. Jag tycker det är så himla otäckt - det är så onödigt. Många hästar drabbas för att vi människor inte har tillräckligt med kunskap om vad en häst behöver, deras naturliga beteenden. Tråkigt tråkigt.

Stereotypi - en beteendestörning hos djur. Existerar endast hos tamdjur, aldrig hos vilda djur.
För att räknas som en stereotypi krävs ett avvikande beteende, till synes utan funktion, som fyller en stor del av djurets tid och upprepas likadant från gång till gång. Hos hästar förekommer stereotypa beteendestörningar såsom: krubbitning, luftslukning, vävning, boxvandring. Mindre vanlig är huvudskakningar och flankbitningar.

Stereotypa beteendestörningar är alltid ett tecken på en allvarlig störning i hästens välbefinnande, eller med andra ord ett viktigt rop på hjälp.

Det finns också några olika andra onormala beteenden som inte räknas som stereotypa - trägnagning, koprofagi (hästen äter sin egen gödsel), hö-doppning (hästen doppar varje tugga av sitt hö i vatten) och dörr- eller väggsparkning. Dessa kallas inlärda störningar. Den stora skillnaden är att om något plötsligt händer - någon ropar högt, något annat högt ljud så upphör den inlärda störningen. Detta sker inte med ett stereotypt beteenden - tvärtom - blir hästen mer stressad ökar beteendet.

Följande faktorer KAN utlösa en stereotypi:
Stress, smärta, kraftig fysisk ansträngning, frustration, otillräckliga möjligheter till sociala kontakter med andra hästar, för höga ljudnivåer i stallet, återkommande frustration på grund av felaktig eller olämplig hantering och magsår.

Vad som är HELT bevisat i mordern forskning är att stereotypa beteendestörningar INTE "smittar" . Dvs om hästen bredvid din häst har ett sånt här beteende så kan inte din häst lära sig beteendet. Däremot kan ju stallrutinerna i just ditt stall vara sådant att det inte är speciellt bra för hästarna och då kan ju även din häst utveckla en stereotypi.

Att förhindra att beteende utvecklas är bra men har det väl gjort det ska man t.ex inte sätta på en krubbitarrem. Om hästen inte längre kan utföra sitt beteende är den helt utlämnad till sin ångest och får inte ens den lindring som beteendet ger i form av lugnande effekt.

För mig känns det oerhört viktigt att se till hur hästen beter sig lååångt innan dessa störningar uppstår. Jag hoppas verkligen att jag har sån insikt i mina djurs värld att jag klarar av att ändra på allt i min makt innan det går så långt. Jag är orolig för Sudden eftersom han äter på boxen men jag vet också att så länge jag ser det och försöker göra något åt det så kommer det inte gå så långt som till krubbitning eller boxvandring.

Hö och Silage

Ullis:
Hö = torkat gräs
Silage/höslige/ensilage - konserverat gräs

Hö har alltid minst 84% torrsubstans.
Hösilage, silage, ensilage är alla samma sak men med olika grad av torrsubstans. Hösilage har högst andel torrsubstans och ensliage lägst. Man ger ofta kor ensliage, inte så ofta hästar.
De olika silagen får man genom att konsververa hö. Detta sker genom en mjölksyrajäsning inne i balarna, de måste vara absolut syrefria.
Silage kan ha torrsubstanser allt mellan 30% upp till ca 65%. Om det ska bli en rimlig fodergiva vill man ha en torrsubstans inte mindre än 50%.

Alltså har man en häst på ca 500kg (haha nu gör jag det själv) och ska fodra med hö så är det rimligt att ge ca 8-10kg (då pratar jag BARA ur torrsubstans-aspekt - INTE näringsmässigt) men ger du silage med en torrsubstans på ca 50% måste du ge nästan det dubbla. Så därför är det bättre med lite högre torrsubstans.
Däremot äter hästen silaget fortare eftersom det är blötare. Så du hör - mycket att ta hänsyn till. Nu har vi inte ens gått in på hanteringen av fodret, hur många hästar man har osv osv.

Foder

När jag ändå är inne på ämnet foderstat. Det är inte lätt det där med mat till hästarna. Det är många aspekter att ta hänsyn till. Inom ridsportsvärlden finns det en mall-häst kan man säga - det är ett 500kg halvblod. Och när det skrivs böcker och ridskolorna lär ut teori m.m så utgår man alltid från den här mallhästen. Men om vi ska vara ärliga - hur många hästar är det inte egentligen som inte alls är någon 500kg halvblodshäst? När jag gick hästskötarutbildningen retade jag mig enormt över detta. Det kändes hela tiden som att det enda som räknas här i världen är 500kg halvblodshäst. Trist :(
Om man tar min lilla häst som exempel - han väger ungefär 280kg och bör äta ungefär 4kg torrsubstans vilket med vårt hö blir ca 5kg hö. Men 5kg med vårt hö blir lite för mycket energi, om man inte rider rätt så ordentligt 6 dagar i veckan. Samma med Sudden även om han väger bra mycket mer. Men han äter fortare och har därmed ett större behov av tuggfoder eftersom tuggtiden är så viktig. Jag har löst det med halm. Kakan får ungefär 4kg hö och så mycket halm han vill äta - vilket är ungefär 1 kg om dagen. Sudden får bara 6kg hö just nu men äter också 2kg halm varje dag. Jag är dock inte helt säker på att Sudden är nöjd. Men så fort han är helt igång igen ska han få mer hö.
Varför är detta så svårt kan man ju undra - jo hästen är ju som bekant ett djur som i vilt tillstånd skulle ägna ca 14-18 timmar per dygn (det är mycket tid det) åt att äta och tugga. När vi stänger in våra hästar i deras boxar och låter dem gå ute bara på dagtid och vanligen är det ju ingen mat i hagen, knappt ens på den varmare årstiden - vad händer då? En del hästar, tex dem som får för lite tuggtid och dem som får för lite stimulans, dom utvecklar stereotypa beteenden. Andra kan få magsår. När hästen börjar tugga produceras saliv och om hästen inte får tugga i minst en timme ökar risken att hästen får magsår. Att hästen t.ex äter på boxen är ju ett tecken på att den inte är nöjd. Det händer för lite, den får för lite tuggtid, den har tråkigt m.m. Min egen häst känner jag väl och vet att så fort han äter på boxen ja då är det något han försöker säga mig - t.ex jag får för lite mat. När han är nöjd då äter han inte på boxen. Vi har boxar i trä - kanske jag ska tillägga.
Man måste vara uppmärksam på sin häst och lära sig läsa den. På så vis kan vi undvika dessa groteskt vidriga stereotypa beteenden. Det är ju INNAN beteendet är befäst som hästen mår som sämst. När beteenden väl finns där är det dels enormt svårt att få bort det och dessutom mår hästen bättre om den får fortsätta med sitt beteende.

Jobb och andra små funderingar

Idag har jag jobbat i stallet. Allt gick som på räls. Men i vanlig ordning nu när sonen går med gipsat ben så var jag tvungen att åka hem vid lunch för att hämta honom från skolan. Sedan åkte jag tillbaka för att hjälpa till att ta in hästarna och sedan själv rida.
Ridningen gick bra faktiskt. Jag körde inte på så länge men fick ändå till honom lite som jag ville. Man märker dock att han vilat lite för han var lite på, då och då under ridpasset.
Under eftermiddagen kom en lastbil med hösliage som lastades ut, strax bredvid hans hage. Kvar lämnades några pallar på marken utanför en dörr, som man måste passera när man går in från hans hage. Dessutom var dessa dörrar öppna och det brukar de aldrig vara. Så när vi gick förbi, från hagen och in så blev han jätterädd två ggr - knäpphäst! Och när jag sedan skulle rida så blåste han upp sig enormt när vi skulle förbi dessa pallar. Men när vi ridit klart så brydde han sig inte ett dyft om dem. Bra så! Jag tycker mig märka ett litet mönster - OM han rids kontinuerligt varje dag och får sin motion så är han verkligen INTE lättskrämd. Men om han däremot rids lite mindre så finns det både ett och två spöken längs vägen - hihi.

Idag har jag hjälpt min gamla medryttare att göra en foderstat till hennes häst. Det började med att hon frågade mig om hästen kunde få i sig för mycket energi av att bara äta hö. Till saken hör att det hö vi har just nu innehåller lite väl höga energivärden, vilket är lite av ett dilemma när jag har gjort foderstat till speciellt den minsta hästen. Men även Sudden skulle ju gärna äta lite mer hö än vad han kan göra, speciellt nu när han inte rids så mycket. Så båda får halm som komplement. Okej -tillbaka till gamla medryttaren och hennes häst. Hästen äter rätt mycket och nu skulle jag då räkna ut en bra foderstat, det visade sig att hon i alla fall äter 3kg för mycket hö.

En vecka

gick ... bara som sådär. Jag har magkatarr och försöker ta det så lugnt jag kan. Jag klarar verkligen inte av stress, inte nog med att jag får magkatarr lätt som en plätt, jag får ont i hela kroppen av stress. Jag är en riktig vekling.
Hästarna mår i alla fall bra. Det har dock blivit en väldigt lugn vecka. Zorino har vilat 5 dagar. En dag red Moa (min tränare) och idag har jag tömkört över cavalettibommar. Suddis har också vilat sig (i form hoppas jag hihi). Eftersom hans kära Sofia har haft körkortsteori hela veckan har han fått stå ut med mig som skötare istället och därmed inte blivit motionerad så mycket.
Kakan är arg som ett bi, antingen är det något fel på honom (att han har ont någonstas) eller så är det pälsfällningen som är på gång. Varje gång han sätter päls och fäller päls blir han så enormt retlig att det knappt går att rida. Nu har dem rid-uppehåll i minst en vecka. E går ut på promenader, tömkör och kör ledarskapsövningar istället. Som motåtgärd får han tredubbel dos av b-vitamin varje dag. Det har fungerat förrut så vi hoppas på det denna gång också.

Jag gjorde det!

Galopperade över bommar alltså :D
DET ni!!

Först la jag upp dem på sockerbitar och hade lite som förra gången men nu med galoppavstånd ... jag började med att trava över dem och kände mig lite för. Tog lite sats och tänkte - nu styr jag mot bommarna ... men så nej jag vågar inte. Jag var inte ensam inne i ridhuset, min dotter och en annan tjej med ponny var där inne. Dem hoppade och studsade runt de där bommarna som om det vore ingenting men jag vågade inte. Så jag sa till den andra tjejens mamma att jag inte tänkte hoppa något så dem kunde göra vad dem ville med bommarna och sockerbitarna. Hon gjorde två hinder av dem och tjejerna hoppade en stund medans jag dressyrade och kände mig allmänt feg. När tjejerna hoppat färdigt bad jag dottern att ta bort sockerbitarna och lägga ner bommarna på marken. För nu jä-lar skulle här galopperas! Sagt och gjort. Och jag överlevde - konstigt va? Inte bara det - det var skoj också :D

Nästa gång kanske ...

Den längre rundan

Nu när Rasmus fortfarande är konvelecant så varierar jag och B våra skogsrundor mellan två-tre olika och med olika längd. Igår var det dags för den längre, den tar ca 45 minuter. Vi fick dessutom sällskap, till slut blev det ett helt litet följe med hästar, ryttare, hundar och några hästar utan ryttare. Jag och Zorino tog täten och bakom mig red Sofia på Sudden, sen kom Ramsus skötare som var så snäll att hon ledde Kakan, därefter red Castors ena fodervärd (på Castor), sedan den andra fodervärden (som fick rida på Rasmus), sedan kom B med sin hund och sist en annan tjej i stallet med sin konvelecanthäst. Jag tror att dem som fick gå och inte kunde rida ångrade sig en smula, att de följde med för jösses vilken djup snö det var på många stället utefter rundan. Men vi hade kul i alla fall :)

Idag ska jag ta fram bommarna igen ... och kanske lägga dem på galoppavstånd - men det återstår att se, det bestämmer jag inte nu :)

Hipp Hipp Hurra

för Sudden ... fast igår. Igår blev min älskade häst 19 år.

Bra ridning

och ganska mycket ridning. Eftersom världens bästa Sofia har körkortsteori i några veckor får jag äran att ta hand om Sudden lite extra. Igår var en sådan dag. Jag och bästa B red ut en sväng i det helt galet vackra vädret. Det kom ju ner rätt så stora mängder snö häromdagen och dessutom blåste det rätt rejält så vägen ner till skogen var det djupsnö (och då menar jag verkligen djup) och hästarna fick verkligen ta i. Som tur är blir det bättre på engång när man kommer in i skogen. Vi hade en jättemysig tur, barbacka och allt :)
När vi kom tillbaka var det dags att rida nästa häst - världens goaste Zorino. Jag fick med mig någar andra tjejer i stallet för uppvärmning i skogen. Så då gick jag samma väg igen med Z som med S och Z hade exakt lika jobbigt att ta sig fram i djupsnön som S. När vi kom tillbaka gick jag in i ridhuset. Jag gjorde en del övningar jag hade fått av Annelie och det gick jättebra. Jag fick till den där fina skritten som Annelie blev så himla imponerad över i onsdags och i slutet fick jag en djup och låg form som till och med Moa skulle varit nöjd med!

Det ser lovande ut

Denna dag började på ett betydligt trevligare vis. Solen skiner och de är minus 5-6 något så det kan nog bli en riktigt trevlig dag :D

Dålig dag

riktigt dålig dag :(
1. jag fastnade i snön hemma, halvväg på garageinfarten - halvvägs ute på gatan
2. INNAN frukost får jag skotta snö
3. båda barnen kommer försent till skolan
4. jag kan inte jobba när jag själv hade velat
5. när jag kommer till stallet är det inte plogat
6. jag får skotta IGEN
7. jag fastnar för andra gången med bilen
8. båda boxarna såg ut som om en bomb briserat
9. jag är tvungen att hacka loss frusen torv till alla tre hästarna
10. suddens ben är svullet igen :(
11. jag hinner inte rida

Bra, bättre, bäst

Nu har jag tre tränare, tre helt olika personer, tre helt olika sätt att presentera/förklara och tre helt olika fokus - MEN tre lika vad gäller grunden.
Det var, som ni förstår, en bra instruktör och en väldigt bra och lärorik lektion.
Och Zorino skötte sig i vanlig ordning helt utomordentligt.

Snö, snö, snö och så lite mera snö

och jag glömde nästan - blåst, blåst, blåst och så lite mera blåst.
Herreminskapare - vilket j-la skitväder det har varit idag. Jag och B hade planerat att rida en sväng ute i skogen med Sud å Rasmus men när vi släppt ut alla hästarna och sopat stallet så ven vinden runt knutarna och snön kom i drivor. Då la vi ner den iden.
Istället tömkörde vi i ridhuset. Sudden tyckte det var jättekul och han var jätteduktig! Jag kollade också ordentligt i traven i båda varven för att vara säker på att hans hälta är försvunnen. Nu såg jag ingenting alls :)
Efter ca 30 minuters tömkörning släppte vi båda hästarna och löslongerade dem. Det är helt otroligt vad duktiga dem är - båda lösa och med varsin ledare i mitten och ändå lyckas båda hästarna göra de vi ber dem om utan att bråka med varandra.
På eftermiddagen när vi skulle ta in hästarna stod ALLA hästar vid grinden, oroligt och ville komma in. Ingen häst tyckte det var kul med all snö och blåst. Zorino ägnade den sista timmen i hagen med att oroligt gnägga och svar fick han - från andra sidan stallet, av en annan häst som också är ensam i sin hage. Stackars hästar inget kul väder :(
Snart ska jag åka tillbaka till stallet och rida lektion för en ny instruktör. Vi får se hur det går ... jag är lite "fjantig" med instruktörer. Inte helt lätt att hitta någon som dels matchar Moa och Jenny och dels har rätt inställning. Vi får se - jag meddelar här!

Ullis

Skorna är av märket Equipage

Lite travbommar

kom fram idag. Jag bestämde det redan i helgen, att jag skulle ta fram bommar och trava över. Någonstans måste jag ju börja ... med min hopprädsla. Och att trava över lite bommar ska väl vem som helst klara av, eller hur :)
Och ja, jag överlevde, det var inte ens läskigt. Bara första gången men Millimulls var med mig och peppade. Det är nog inte den snyggaste trav man kan tänka sig men jag gjorde det flera ggr och båda varven. Nästa gång ska jag nog våga lägga dem med lite längre avstånd och våga galoppera över också :)
Här kommer en liten filmsnutt:

Kanske

är jag världens lyckligaste människa ...
Säkert är i alla fall att jag har världen finaste, bästa, mysigaste och vackraste häst!!

Det är måndag idag, gott folk och det betyder - lektion för Moa - mmmm me lika a lot!
Jag orkar inte riktigt berätta om allt vi gjorde men rätt mycket tid gick åt till att försöka komma åt den långa, låga formen. På slutet gick det rätt hyffsat. Såklart ägnades det väääldigt mycket tid åt mina problem att komma åt hans yttersida - speceillt i vänstervarv. Moa satte upp en stund och red - skönt nu vet hon att jag inte struntar i hennes instruktioner utan verkligen har problem *hihi*.
Jag fick göra en RIKTIGT rolig sak - jag glaopperade på liten volt och skulle vända med bara vikthjälp och ytterhjälper. Det gick jättebra i högervarv. Lite sämre men ändå godkänt (tyckte jag i alla fall) i vänstervarv. Det är så kul när man känner att man verkligen, på riktigt, har kontroll och exakt så kändes det.

För övrigt har det varit en rätt så låååång dag idag så nu tänker jag gå och slappa i soffan.