Bildbomb

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Kanske det roligaste någonsin

Jag behövde något extra idag och det kan jag lova att jag fick. Jösses - så skoj som jag och E hade idag med hästarna, har jag kanske aldrig någonsin haft :D

Vi åkte med båda till Botkyrka terrängbana. Med oss hade vi Mia (som vi har köpt våra ponnier av) och hennes dotter J. Dom hade också två ponnier med sig - ytterligare en syster till Nido och Cuba och så en till. Tjejerna hoppade och red en lång stund på alla terränghindrena och sedan drog vi en repa i slingan. När jag hade kollat E hoppa Cuba så kände jag vilken pålitilig dam detta är. Så när vi rejsade kändes det BARA kul och inte läskigt någonting. Så himla roligt :)

Vilken fin ponny - go och glad hela tiden, och väldigt pålitlig :D

Stort tack till snälla Å och M som var med som publik.
Tack snälla M för att du orkade fota.

Förlåt Å för att det blev lite fördröjning :)

Den svenska avundsjukan

Japp så är det ... Sverige är inte bara känt som landet lagom utan också för dess avundsjuka innvånare.

Jag tycker jag bjuder så mycket på mig själv och det jag kan ev. hjälpa andra med så jag inte ska behöva bli utsatt för avundsjuka men så är dock inte fallet.

Man skulle ju kunna tro att efter det jag tvingades göra för några månder sedan och dessutom bli lurad så till den milda grad kanske andra inte behövar vara avundsjuka - men icke.
Jag byter gärna med dig (du vet vem du är) - vi kan byta - jag tar gärna friska fina knän istället.

Glöm inte -
JAG kommer aldrig mer kunna träna på det sätt som jag mer än mycket annat skulle vilja
JAG kommer bara kunna rida sporadiskt i skogen i oftast lägre tempon
JAG kanske inte kommer kunna gå ordentligt när jag blir äldre
JAG kommer antagligen ha ont i mina knän varje dag när jag blir äldre
JAG kan bara hoppas på att läkarvården kommer på något som gör att dom kan laga mina knän

Skulle inte jag vara värd denna nya individ? Jag tycker det, jag tycker jag är värd att få gosa, mysa och ha det roliga jag klarar av. Jag är väldigt, väldigt sällan elak mot andra människor.

Skönhet

Har ni sett en sån skönhet :)
Idag har jag köpt ett lila täcke med rosa och gråa stjärnor på :D
Jag kan inte riktigt fatta att jag har köpt ett sto.

Impulsiv

Ja en del skulle nog kalla det för mitt andra namn ;)

Flera i min närhet har sagt att jag alltid köper så bra hästar, har sån tur och det blir så bra, en del vill till och med ha med mig på SIN egen nästa inköpsrunda. Förklaringen är enkel - jag köper häst med hjärtat. Jag känner i mitt hjärta när jag träffar "min" häst. Det gjorde jag i söndags kväll ... simple as that.
Dessutom litar jag på säljaren i det här fallet - ja då är det liksom inte så mycket att tänka på och dröja med.

Det här är en bra häst - hon har fått en väldigt bra grund - nu är det upp till mig och E att fortsätta det goda arbetet och få henne att utvecklas till en ännu bättre ponny. Hon är 5 år - jag kommer aldrig kunna skylla på någon annan om hon inte blir en toppen-ponny.

Jag kommer få fin hjälp från bästa Sofia - som från och med nästa vecka ska ge mig lektioner i sin egen lilla NH-metod - eller hur Sofia?

Får jag lov att presentera Cuba

MIN nya ponny - halvsyster till Nido, 5 år. Dom har samma pappa men olika mammor (någon sa att det inte kallas halvsyster då ... men ändå).
Hon är, precis som Nido, framavlad för att bli fälttävlanshäst. Har startat tre gånger och blivit placerad 2a plats 2 gånger. På Runsten i onsdags nollade hon 70cm och rev ett hinder i 80cm.

Som med allt annat i mitt liv - "ramlade" hon ner i huvudet på mig. Det brukar bli bäst sådana gånger. Jag kunde inte motstå henne - hon är bedårande söt och riktigt rolig att rida - dock inte lika het som Nido.

Hon är ca 145 cm hög och växer väl lite till. Eftersom hon är D-ponny kommer Emma hjälpa mig att tävla henne :)
JAG ska mest rida i skogen.

Tyvärr är fotot lite suddigt - jag tog det "i förbifarten" när jag skulle åka från stallet idag.



Det vänder fort

Idag var det skol-DM ute på Rastaborg. E´s lag bestod av tre tjejer på b-ponny. Tyvärr var Kakan inte på sitt allra bästa-hoppe-humör just idag så han vägrade ut sig. Det gjorde även en av de andra i laget och den sista fick fyra fel. Vilket medförde att vi kunde åka hem tidigt - i alla fall. Man får glädja sig åt det lilla hihi.

Rastaborg var en underlig tävlingsplats - enormt långt att gå mellan parkering och tävlingsplats, röriga byggnade och hagar ... tror inte vi väljer det i första hand något mer.

Ja ja - det är bara att ta nya tag.

Dock är vi lite tveksamma utifall E verkligen ska vara med i laget på lördag. Känns inte så kul att sluta tävlings-livet (E och Kakans) med att vägra ut sig på flera tävlingar. Plus att det inte känns så sjysst mot laget att nästan veta att det inte ska gå bra för ett ekipage. Han har ju varit seg och "konstig" i flera veckor nu. Så kanske har dom tävlat klart tillsammans i just hoppning i alla fall. Vi får se här under veckan som kommer.

Första men inte sista

Idag fick E för första gången rida ärevarv ... alla felfria i avd B fick följa med in på prisutdelning och rida med ärevarvet - för övning - det tycker jag var mycket roligt. Det var, i vanlig ordning, inte så många startande i avd B så det var ju inte ett problem.
Jag låter filmen tala för sig själv. En film på själva ritten kommer senare.

Tillbaka

Så nu är jag tillbaka hemma igen. Jag har varit hos min bror, tillsammans med min syster i några dagar. Det har varit vääldigt trevligt :) Vi har pratat, flamsat, tjattrat, druckit vin och ätit jättegod mat. Tusen tack till bror, syster och svägerska. Goa svägerskan följde med hem och ska vara här några dagar. Det tycker vi om :)

I onsdags åkte E till Runsten med Nido och hoppade 70 och 80cm. Meningen var att hoppa 90cm men det blev ändrat i sista stund. Hon fick hjälp av snälla Mia och eftersom Mias dotter skulle hoppa 70 och 80 så passade det bättre om E också gjorde det.
I 70cm var dom felfria och red en fantastiskt bra runda - som jag hann se precis innan det var dags att åka iväg till bror.
I 80cm rev dom sista hindret. E säger det berodde på henne :)

I morgon åker vi till Tyresö med Nido och hoppar 80cm. Det blir roligt och jag hoppas dom blir felfria.

På måndag ska E och Kakan vara med i Skol-DM på Rastaborg. Det blir en enormt tidigt morgon :( men säkert en rolig dag :) Skol-DM rids i höjden LC+5 så det ska nog Kakan klara.

Nästa lördag är det dags för nästa omgång i Allsvenskan Div II.

Det här gillar jag

Aftonbladet idag på valdagen 2010

Bättre och bättre

Det går bara bättre och bättre för E och Nido. Idag var vi hos Jenny och hade träning. Det är så kul att se hur dom utvecklas tillsammans och att det flyter på så bra :)
På slutet hoppade dom en bana på 90cm och det gick jättebra. På onsdag nästa vecka är det Pay&Jump på Runsten och då ska dom starta 70cm och 90cm så det kändes skönt att få ett kvitto på att dom är klara för det. Visserligen är det ju träningstävling på Runsten men ändå - bättre klara det hemma först.
Här kommer film:

Istället

får ni två bilder på fin-skrutt rider skrutt-lill-ponny :D

Lovade ju film

Jag lovade ju film men jag kan meddela att filmen jag valde blev jättejätte dålig i kvalité när jag laddade upp till youtube. Så ni får helt enkelt klara er utan hihi.
Ikväll ska jag ta med mig en bättre kamera och filma när E och Nido hoppar :)

Konstigt trött

I tisdags var jag enormt snuvig och tänkte att jag nog skulle vakna och vara rejält förkyld på onsdagen. På onsdagen vaknade jag och kände mig så trött så det kändes som jag nyss somnat. Oförklarligt trött. Detta höll i sig HELA dagen. Så fort jag satte mig i bilen och skulle köra bil (och det blev en del bilkörning igår) så kändes det som jag skulle somna. Och så känner jag mig aldrig, inte ens när jag kört riktigt långt. Väldigt konstigt. Jag somnade vid 10-tiden igår och sov i nästan 10 timmar och är forfarande precis lika trött. Väldigt, väldigt konstigt :S

I går var det dags för lilla Kakan att vaccineras och eftersom han är extremt spruträdd så blir det bästa Marianne som får komma och "lura" honom. Hon sticker honom i förbifarten när han är på väg ut från sin box - jättebra. Han hinner inte reagera och bli upprörd. Det enda han märker är att han får ett stick i halsen på vägen ut ur sin box, han hoppar till och sedan är det över. Jag är sååå glad över att vi har Marianne för annars hade vi aldrig kunnat ha honom till tävling.
Efter vi lunchat hästarna åkte vi iväg och köpte foder till hästarna. Vi behövde mineraler och lucern pellets. Dessutom hittade jag ett par jättefina lila gummistövlar :) På morgonen när vi tog ut hästarna och det regnade upptäckte jag att mina gummistövlar inte var hela, det läcker in vatten vid tårna så det passade ju jättebra att jag hittade nya :) Jag köpte ett par i några nummer för stort så jag får plats med raggsockor i vinter.
Sen åkte vi iväg och åt lunch själva innan vi åkte tillbaka för att tömköra Rasmus. När vi var klara med det kom E ut på ridbanan färdig för lektion. Jag satt och tittade när hon red. Hon fick massor med beröm för att hon tagit till sig allt Annelie sa förra gången och gått vidare med det. Ska se om jag hittar någon lämplig film att lägga upp här - jag filmade lite med min Iphone.
Efter lektionen skrittade hon och T ut på Kakan och Castor - bara en skrittsväng i skogen på ca 30 min. Skönt för båda att få komma ut en lugn sväng :)

Idag är det dags för Jenny-träning igen och fram tills det är dags att åka iväg till stallet ska jag göra INGENTING. Jag är så trött så det är helt enkelt inte klokt ... :(

Om pessoa-bett

Läs om Pessoabettets hemska inverkan på hästen:
Pessoabettet är från början ett körbett vars namn man använder idag kom genom att Nelson Pessoa (känd hoppryttare, far till Rodrigo Pessoa) började använda det. Något det talas om att han ångrat idag. Egentligen heter pessoabettet Dutch Gag vilket på svenska betyder Holländsk munkavle.

En vanlig missuppfattning
Många tror att pessoabettet är ett hävstångsbett - vilket är felaktigt. Pessoabettet har förvisso skänklar men ett hävstångsbett används med kedja vilket gör att det ger en hävstångseffekt, mycket logiskt. Hos pessoabettet å andra sidan finns det inget som stoppar ryttaren från att dra "för mycket". Den enklaste lösningen på det borde väl vara då att sätta på en kedja, eller hur? Dock är det som så att en kedja på ett pessoabett inte ger rätt verkan utan kedjan hamnar fel i jämförelse med exempelvis ett Pelhambett. Detta skulle då leda till en felplacerad kedja som kommer att klämma och nypa den tunna huden hästen har där.

Hur fungerar då ett pessoabett?
När du tar i tygeln sker detta: mundelen dras upp mot mungipan/tänderna, samtidigt som sidodelarnas rotation gör att nackstycket dras nedåt. Alltså:
Det trycker i nacken genom att sidostyckena kommer att spännas och för att undkomma det kommer hästen att vilja sänka huvudet (i hästens nacke finns det otroligt mycket nerver). Om man jämför just den delen av bettets påverkan med ett vanligt tvådelat där sidostyckena istället slakar när du tar i bettet är skillnaden stor. Pessoabettet trycks även upp mot gomtaket och uppåt mot hästens tänder (då den vanligaste konstruktionen är tvådelad), vilket gör att hästen vill höja huvudet. Pessoabettet ger alltså dubbla signaler.

Eftersom att det dessutom inte finns någon kedja dras bettet upp i hästens mungipa, utan någon begränsning. När detta sker kan hästen få sår- och tryckskador på gomtak, tänder och även mungipor. Nypskador är också väldigt vanliga då mundelen förflyttas långt på bettringen. Bettet är inte bra för tänderna på hästar därför att det rör sig så mycket i munnen och kan vid ett kraftigt/hastigt drag till och med slå sönder tänderna.

En annan väldigt viktig anledning till att inte vilja använda pessoabettet är den uteblivna eftergiften. Vid all sorts ridning vill man kunna ge hästen en belöning när den gör rätt i form av en eftergift, även i munnen. Med ett pessoabett går inte det eftersom att bettet är överrörligt. Utan en eftergift går hästen heller inte i en ärlig form. För att ge total eftergift på ett pessoabett måste man släppa ut tyglarna helt och hållet vilket torde vara väldigt opraktiskt.

Hur reagerar hästen på detta?
Bettet kommer därmed få hästen att försöka komma undan bettets verkan och den kröker då på nacken. Att rida med ett pessoabett är som att skrika åt en döv. Varje hjälp du ger genom pessoabettet är betydligt större än du tror. Hästen kommer kanske till en början bli stum i munnen tills den slutligen väljer att "ge upp". För ryttaren kommer det knappt att kännas när man tar i tyglarna eftersom bettet inte har någon hävstång men för hästen känns det desto mer. Skulle man då ta tygeln till sig än mer så att man "har något i handen" kommer hästen ha hunnit känna bra mycket mer. Eftersom att hästen kommer att dra sig undan för bettet får man heller inte ett ärligt stöd på bettet.

Skulle man då väl byta bett är det inte ovanligt att hästen fått en "psykisk blockering" inför bettets inverkan. Antingen kommer hästen att vara så pass stum och "härdad" i munnen att ryttaren kanske väljer att betsla upp än mer eller så kommer den att gå undan även från det vanliga bettet av rädsla för att bettet kommer att trycka och göra ont. Hästen känns villigare och lydigare därför att den inte kan säga emot. Ju längre man använder ett pessoa, desto svårare blir det att betsla ner.

Förändringar som man kan se på en häst som rids på ett pessoabett, förutom det jag nämnt ovan, kan exempelvis vara att man märker av en förändring i hästens gångarter, hästen blir trippig i steget. Långa mungipor är också något man ofta ser hos hästar som rids på pessoabett just för att det inte finns något stopp. Många hästar springer även och gapar till bettet för att undkomma smärtan. Signalerna som ges till hästen från pessoabettet är konfliktartade som jag nämnt tidigare vilket ofta ger reaktionen hos hästen att den drar sej undan. Ofta ser man ponnyer/hästar som går bakom hand, med sänkt rygg och bakbenen "på andra sidan ridhuset" när det rids dressyr på bettet. Pessoabettet ger summa summarum spänningar i hästens kropp vilket aldrig är häslosamt!

Härifrån kommer texten - jag har dock förkortat den något.

Ett annat jättebra inlägg om Pessoa-bettet hittar du här

Liten skrutt

Nu är jag 100% säker på att vår finaste lille ponny-skrutt ALDRIG kommer bli en kör-ponny. Idag skulle jag och B försöka oss på att harva ridhuset med hjälp av Kakan. Vi gjorde efter konstens alla regler och B som ju varit med ett tag och hållt på mycket med körning blev helt bestört över hur starkt Kakan reagerade. Speciellt med tanke på att han glatt har dragit livliga barn i pulka och på skidor utan att ens blinka. Han fick verkligen PANIK och vi kan bara tacka vår lyckliga stjärna över att det bara var en liten "sketen" ridhusharv (hemmagjord i trä) och inte en vagn. Efteråt fick han i alla fall nosa på harven och insåg nog att den inte var så farlig och jag tömkörde en kort stund vilket han också tyckte var okej. Tyvärr trampade han sig lite på ena benet - men det blev mest ytligt. I morgon ska jag kontrollera honom i trav på lina.

Stackars stackars lille skrutt så rädd han var :(

Trevlig dag

Idag har vi klarat av tävlingsdebuten med lill-skrutt-ponnyn :)
Han uppförde sig exemplariskt - dock lite svårt att stå stilla men det gör ingenting. Han fick stå ensam i transporten och han fick stå rätt länge både före och efter men det var absolut inga problem med någonting. Skönt!
Uppvärming och framhoppning gick jättebra. Inne på banan blev han lite taggad men E skötte det jättebra. Dom fick ett nedslag och ett stop. Infångarna på hindret var som två brunnar och det tyckte han var lite läskigt - men dom kom igen bara och då gick det så bra så. Det fanns ett hinder som såg ut som två morötter (infångarna) och där trodde jag han skulle titta men icke - det flög han bara över hihi.
Det gick jättebra och han var såå duktig :)

Vi hann också med att titta dels på några av E´s kompisar från laget och dels på en annan tjej vi känner. Lagkompisarna kom tvåa resp trea i sin klass - så det var toppenroligt :)

Här kommer lite bilder (och en film - längst ner):

Vad gäller filmen så kan jag meddela att anledningen till att den är så kort är att filmaren (inte jag) glömde sätta på kameran först ....

Hopp-tajm

Igår var det hoppning hos Jenny som stod på schemat. Vi tog med oss Nido och det gick jättebra. Det är så skönt att se att det går lite framåt för varje gång vi kommer dit. Dom hoppade bana på 80-90 och det känns precis lagom just nu. Dessutom fick E sig en tankeställare - Jenny tjatar om att även om Nido är pigg och framåt så måste hon stödja med ben om hela vägen. Och igår blev Nido rädd för ett hinder och då stannade han - inte bara en gång utan flera. Då blev hon själv helt medveten om att hon inte kan rida runt och vara rädd för att hålla skänkeln om.
Här kommer film :)

Ledig

Förstår ni jag har varit ledig idag - inte ens tänkt på stallet ... eller nja jo det har jag nog gjort men inte ens tänkt på att åka dit. Kära dottern fixade allt till hästarna och jag gick på föräldrarmöte i hennes skola :)
SKÖNT :D

Filmtajm

Japp

Det gick jättebra för E och Kakan idag - dom var superduktiga och det kändes verkligen som det var värt all träning och planering som pågått i ett halvår :)
Felfri och en fin runda med hygglig tid i förklassen.
Felfri och lite bättre tid i lagklassen.
Tyvärr var inte resten av laget lika tursamma idag så hennes del av laget fick inte komma till omhoppning. Men efersom ÅRS har två lag och det gick bättre för den andra delen av laget så fick vi ändå stå där och hejja i omhoppningen - vilket var jättekul. Tyvärr räckte det inte till placering där heller.
Men oj vad skoj vi har haft idag - en toppendag och superhärligt väder :)
Här kommer lite bilder:

Tagit reda på fakta

har jag gjort idag. Eftersom E satsar på att kvala in till ung-ponny championatet nästa år var jag tvungen att ta reda på hur man kvalar in i de olika lätta klasserna med en ungponny. Det visade sig vara så att man med en 5-åring bara får starta avd B (det visste jag) MEN man kan starta i klasserna LD-LA hur man vill bara man gör det i avd B. När sedan ponnyn är 6 år måste man gå två felfria rundor i avd B innan man får starta i avd A i samma klass. Bra så.

För att kvala in i ungponny championatet måste man klara av 2 felfria rundo i LA av totalt 8 försök. Man behöver bara vara felfri i grunden (vilket jag antar betyder att man kan starta i avd B?). Finalen går i LA. Och bedömningen är:

"Hästens ridbarhet, teknik och kapacitet vilket utgör hästens förmåga, bedöms under ett betyg från 0 – 10,0 där tiondelar används."

För Nido är LA=1,00m. Vilket känns som en rimlig höjd även om E är "ung". Vi har detta som mål så får vi se hur långt vi kommer. Ja, jag säger vi - för utan mig kommer hon inte så långt hihi

I vilket fall - ska dom klara det här så måste dom starta LB innan detta år är slut - tänker jag. Så - nu är hon anmäld till LB på Katrineholms Ryttarförening den 9 oktober. Det får bli en test-omgång. Funkar det så är det toppen, funkar det inte så är det inte katastrof. Man har fram till augusti nästa år på sig att klara sina två felfria LA-rundor.
(Helgen efter är det debut i dressyr - LC:1 på Botkyrka :))

När jag kollade upp det här med ung-ponny championatet så tänkte jag att attans det är bara 5- och 6-åringar som kan starta men idag när jag letade på Ridsports hemsida hittade jag en annan tävling som också är för unga ponnyer och där är även 7-åringar välkomna. Så om vi misslyckas nästa år så kan vi alltid försöka näst-nästa år. Även där är det mera stil och hästens teknik som premieras än tiden - det är bra :)

Nu börjar tävlingsnerverna komma ikapp mig lite ... fast jag måste säga att det är lite mindre nervöst för varje gång ... tur är väl det. På söndag gäller det. Nu har vi gjort vad vi kan när det gäller om det ska gå bra för Kakan på söndag - vi har tränat intervall för att få upp flåset, vi har tränat teknik både hemma och hos Jenny och han har fått göra varierade saker HELA veckan. Håll tummarna!! :D

Jag lovade

visst en film ...


ja här kommer den.

En liten snutt ur gårdagens lektion. Syftet med övningen var att få honom att trampa under sig mer.


Anledningen till den lite sega takten är nog en lite trött Kakan och en precis lika trött ryttare hehe.

Mitt livs solstråle

har idag ridit lektion på sin lilla ponny för Annelie - en dressyrlektion. Åh vad duktiga dom är. Jag blir så glad när jag ser dom. Dom är så samspelta och glada tillsammans. Efteråt sa E att vad duktig han ändå är Kakan, bara jag gör rätt så kan han.

Som jag älskar den ponnyn - oavsett vad som händer i framtiden tror jag att han alltid kommer finnas där längst fram i hjärtat <3

Jag har haft en enormt lååång dag så jag orkar inte lägga upp en film nu, men det kommer - en film från dagens lektion alltså. Så länge bjuder jag på en fin-fin bild på världens finaste ekipage:

Nästa gång

jag åker till SKHLM så ska jag ha en skylt med mig där det står - jag är döv och stum på ...

Tror ni jag blir lämnad ifred då, eller slänger dom upp ett block och börjar skriva till mig istället. Skulle INTE förvåna mig.